Kring Vättern finns ett aktivt arbete för att förbättra den biologiska mångfalden. Syftet är att skydda och bevara befintliga livsmiljöer, skapa nya livsmiljöer, och minska utsläppen av växthusgaser. Man letar särskilt efter områden med högt biologiskt värde. Vissa mikromiljöer gynnar vissa arter, mindre djur som insekter och små däggdjur.
Naturskyddsföreningen inventerar och övervakar arter, bevarar värdefulla naturområden och påverkar politiker och beslutsfattare att ta hänsyn till miljön i sin verksamhet. Samtidigt finns svenska BirdLifes fina skydd för fåglar och deras livsmiljöer.
Vättern är en region som har en varierad och rik insektsfauna med många olika arter. Skalbaggar är en mycket stor insektsgrupp och det finns många olika arter som är vanliga i Småland, till exempel den sjufläckade nyckelpigan, blomstertaggen, den svartbruna bladhorningen och den kantiga bärfisen. Fjärilar som nattflyn, påfågelöga, gråsuggenattslända och gräsfjärilen är vanliga. Bin och humlor är viktiga pollinatörer och det finns många olika arter här. Vi hittar insekterna i dess olika livsmiljöer, skog, äng och vattendrag.
Utöver inventeringar av naturen är det bra om man utvecklar energikällor som inte släpper ut växthusgaser, dvs ersätt fossila bränslen som energikälla. Får man till detta ges ett positivt bidrag som minskar effekterna av klimatförändringar, vilket i sin tur kan ha positiva effekter på den biologiska mångfalden.Vindkraft är också en ren och hållbar energikälla som inte producerar några utsläpp. Vindkraftverk kan placeras strandnära eller på någon kulle där det blåser mycket. Det är inte troligt med stora fält med många vindsnurror i regionen. Bättre sätt att generera el är då solparker. Frågan är väl om solkraftsparker ska ställas på marken. Mark behöver röjas för att bygga solcellsställningarna. Vilka levande organismer får uteblivet solljus och hur påverkas ekosystemet?